Recensioner, barnkultur och kul kultur för barn.

Podden Bladen Brinner, som jag skrivit om tidigare, var med på Svt’s Kulturnyheterna härom dan. Där påtalades den stora bristen på recensioner på barn- och ungdomslitteratur. Jag håller med. Detta är en problem. Inte minst med tanke på att vi behöver ta barnen, deras kultur och litteratur på allvar. Och för att det är kul med barnlitteratur. Just därför är jag mångårig prenumerant på Opsis, det enda magasin vi har i Sverige om barnkultur för vuxna mig veterligen. Det kommer med fyra nummer per år och innehåller flera sidor recensioner. En prenumeration kostar bara 280 kr/år.

Nu har jag precis fått en ny kompis. Barnkulturmagasinet Koko, som är en tidning, tjock som en bok nästan ”för barn och deras vuxna”. Koko är en helt ny satsning, men den ska också komma med fyra nummer per år och man kan prenumerera till priset av 99 kr/ nummer.

Det första numret är en vild blandning av oväntade saker som till exempel ett reportage om lukter och parfymer, hur det är att bo i Tokyo, hur du fixar ett fågelkalas, intervjuer med författare och barnkulturskapare och en uppsjö tips, intressanta fakta, boktips och en väldig massa mer. Det ska bli väldigt spännande att se vad som händer i nästa nummer.

koko_fbimg

Varför är det bara barn som måste läsa?

Den frågan ställde sig bloggen Män som läser i ett blogginlägg i veckan. Och det kan man ju fråga sig. Och frågan är ju egentligen lika dum som svaret är enkelt (och i det här fallet retorisk ska jag kanske tillägga). Det tjatas en hel det om barns läsning eller bristen på den. Samtidigt diskuteras det betydligt fler tv-serier än romaner i fikarummen och få vuxna döper om sin höstledighet till ”läslov” eller tävlar i flest lästa böcker på sommarsemestern. Detta trots att vi vet att barn gör som vi gör och hur kan vi på allvar tro att de ska läsa om inte vi också gör det? Och visst behöver vi läsa! Vi vuxna behöver stanna upp och tänka, motionera vår hjärna, utöka vårt ordförråd, lära oss nya saker och uppleva nya världar precis lika mycket som barnen. Hjärnan är plastisk, den behöver hållas i gång hela livet.

Det finns dessutom tydliga bevis för att barnen faktiskt läser mer än de vuxna och att vi således tjatar på fel åldersgrupp. Barnen går i skolan, de gör läxor, de skriver bokrecensioner, i bokutlåningsstatistiken sopar författare som skriver för barn mattan med de som skriver bara för vuxna (mest utlånade ”vuxenboks”-författaren är Nora Roberts och hon dyker upp först på 37:e plats enligt Sveriges Författarfonds statistik för 2015). Så kom igen nu, sluta tjata på era ungar! Ta upp en bok istället. Läs! Och prata med barnen om vad du läser, vad de läser, vad ni gillar att läsa, läs samma böcker som barnen om du blir nyfiken på dem och läs högt ur de du läser för dina barn.

En som har skrivit mycket om det här är vår Läsambassadör för Barn och Unga, Ann-Marie Körling, ta gärna en titt på det här blogginlägget för mer inspiration, i synnerhet om du är lärare. Jag har skrivit om det här förut, på Lilla skolbiblioteksbloggen som jag skrev på när jag arbetade på Backaskolan. Där finns väldigt många inlägg om läsning, men i det här inlägget där jag skriver om lite tankar från Bokmässan 2014, surnar jag ihop lite över vuxna som inte läser. Läs och se om ni håller med!

Del ett på Kunskapsskolan i Lund

I dag har jag varit på Kunskapsskolan i vackra St Larsparken i Lund på förmiddagen. Den här onsdagen fick jag träffa alla sjuor, indelade i tre olika grupper. Grupperna hade olika önskemål: nya böcker för vana läsare, spännande och engagerande snabblästa böcker, biografier, historiska romaner och lite udda genrer. Nästa vecka är jag tillbaka igen för att träffa fyror, femmor och sexor.

Se här Kunskapsskolans Facebookinlägg om mitt besök!