Fullt på Stenkrossen

charlotte c april 18 4

Charlotte Cederlund svarar smarta saker. Foto Lotta Davidson-Bask

Förra veckan fick jag leda författarsamtal på Charlotte Cederlunds boksläppsfest på Stenkrossen. Arrangement var ett samarbete mellan Litteralund och Bokförlaget Opal. Boken som släpptes var tredje delen av Idijärvitrilogin, Midnattsljus. Det var fullt hus på Stenkrossens café. Charlotte och jag hade ett mycket givande samtal och förlaget bjöd på boklotteri.

Dessutom var jag på Limhamn i Malmö igen förra vecka, nu hos alla tvåorna på Geijerskolan. Det var precis lika lyckat som de tidigare gångerna och jag hoppas att jag får komma tillbaka så småningom.

Förra veckan hann jag också lyssna på senaste Bladen Brinneravsnittet. Det här avsnittet intervjuade de Gunnar Ardelius, vars nya bok jag precis höll på att läsa, och åkte bokbuss i Piteå. Det var bra som vanligt, men två saker gjorde mig lite ledsen. Dels att de avslöjade att det var det näst sista avsnittet, nästa är säsongens sista och sen lägger Johanna Lindbäck och Lisa Bjärbo ner för att ha tid till annat, till exempel sina författarskap. Jag har full förståelse, jag är ju själv poddare nu och att göra podd tar tid, även en mindre proffsig podd som vår Flödet – en podd om skolbibliotek kräver en hel del arbete och Bladen Brinner är ju i en lite högre liga.

Det andra som gjorde mig lite ledsen var att Johanna Lindbäck avslutade reportaget om att åka bokbuss med att säga att det kunde vara en alternativ karriärväg: man behöver bara ta ett busskörkort och sen kan man börja jobba på bokbuss! Som bibliotekarie blir jag alltid ledsen när folk tycker att man kan arbeta som bibliotekarie utan att ha någon utbildning för det. Vi drabbas väldigt ofta av det, inte minst i skolan där det händer att man anställer lite vem som finns till hands – alltifrån en utbränd lärare till en specialintresserad fritidspedagog – istället för en person med rätt kompetens (detta pratar vi om i senaste avsnittet av Flödet, lyssna gärna!). Det vittnar om ett förakt för vår profession, som jag vet att Johanna Lindbäck inte hyser, och urholkar vår ställning som yrkesmänniskor med akademisk examen till förmån för den gamla ack så tradiga bilden av bibliotekarien som en engagerad obetald eldsjäl med stort intresse för läsning. Det var onödigt och tråkigt slarv från en av mina två favvopoddar.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s