Sommartankar bland grodor och paddor

bror-groda-och-bror-paddaModernista förlag ägnar sig ibland åt att ge ut barnboksklassiker, kända och okända, i vackra nyutgåvor. Nu har turen kommit till Arnold Lobels gulliga berättelse om vännerna Bror Groda och bror Padda som damp ner i min brevlåda nu i sommalovsstiltjen. Det är ett fint exemplar i något större format än den tidigare utgåvan från 1999 som ingick i Bonnier Carlsens Lätt att läsa serie. Det är tjockt papper och en fin tapet i vaniljpuddingfärgat strukturerat papper. Det var ett kärt återseende. Inte för berättelsen om de två groddjurens små vardagsäventyr i sig, utan för ett minne boken väckte hos mig. Jag kom nämligen att tänka på en elev jag hade på Backaskolan, som när hen kom igång med läsningen bara ville läsa Bror Groda och bror Padda och uppföljaren Bror Groda och bror Padda året runt. Jag minns inte säkert hur det började, men kanske var det så att det var den första riktiga bok hen hade erövrat och både jag och elevens klasslärare förstod att det var viktigt för eleven att läsa om böckerna och lät hen hållas ett tag. Men sen tyckte läraren att det var dags att ta det där klivet ner i gropen och vobbla för att sedan komma upp igen på nästa pinne i läsuvecklingsresan. Hon bad mig om hjälp att hitta några böcker som kunde passa som nästa steg, men vad jag än plockade fram och pratade glatt om (böcker om djur! böcker om vänner! böcker om äventyr i skogen!) sköt eleven dem ifrån sig med en missnöjd huvudskakning.

Till sist kom läraren med eleven till mig på en privat audiens i skolbibblan då jag återigen hade plockade fram några lämpliga böcker. Men samma reaktion från eleven. Läraren tittade då stadigt på sin elev och sa ungefär: ”Nu måste du lita på mig. Du ska välja en bok och prova och jag är säker på att du kommer att kunna hitta något nytt som är lika bra för dig som Bror Groda och bror Padda”.

Jag är just nu mitt uppe i skrivande av min första bok. Jag tänker att jag är precis som den där eleven som läst samma böcker om och om igen: jag har skrivit för min egen skull och på bloggar hur länge som helst, nu är jag nere i gropen och vobblar och provar något helt nytt. Jag skriver något som andra ska betala för att läsa, något som inte kommer att försvinna ut i cyberrymdens vindlingar utan finnas på pränt och på UB och KB för evinnerliga tider. Tanken svindlar. De som har knuffat ner mig i gropen för att de litar på att jag ska klara det är Btj förlag som har sagt att de vill publicera det jag skriver.

I en paus i skrivandet sätter jag mig ner och läser Bror Groda och bror Padda. Jag tror att det är för första gången. Jag undrar så vad det var som trollband min gamla elev så i den här berättelsen och jag önskar så att jag hade varit klok och eftertänksam nog att sätta  mig ner och diskutera det med just hen innan jag började pracka på hen nya läsupplevelser. Kanske borde jag skriva något om det i min bok.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s